Hyresavtal.nu Sveriges största faktabank om hyresavtal och hyreskontrakt

Rättspraxis och lagtolkning

Det är inte alltid självklart hur ett lagrum ska tolkas då lagstiftaren ofta väljer att vara lite diffus och obestämd i sina ordval. Dessa ordval är givetvis ingen slump utan meningen med ordvalen är att lagen ska kunna tolkas på ett sådant sätt att syftet med lagen ska kunna uppnås oavsett situation. I förarbetena till hyreslagstiftningen finns lagmotiv och uttalanden om hur lagen ska tillämpas. Utöver förarbetena finns även avgörande som utgör prejudikat och dessa kan vara vägledande eller skänka förståelse om hur lagen ska tolkas.

De viktigaste avgörandena kommer givetvis från Högsta Domstolen (HD) och dessa refereras i Nytt Juridiskt Arkiv (NJA) avd. I. Målen benämns sedan med en egen beteckning efter år och sidnummer, t.ex. NJA 1989 s. 505. Även rättsfall från hovrätten (Svea hovrätt) kan vara av betydelse då den tidigare bostadsdomstolens verksamhet förlagts till en avdelning på Svea hovrätt. Dessa avgöranden betecknas med årgång och nummer, t.ex. RH 1999:134.

Tidigare var bostadsdomstolen (1975-1994) överinstans i hyresmål och därför är även avgörande därifrån fortfarande av betydelse vid lagtolkning. Dessa rättsfall förekommer med två olika beteckningar, dels med målnummer och år, t. ex. RBD 21:77, dels med år och sedan målnummer, t. ex. RBD 1977:21.